EAA Fly-In 5 juni 2005 på Barkarby
Mulet och tidvis riktigt regnigt väder var det på söndagförmiddagen mellan kl 10 och 11 när jag var där. Det hade varit rätt bra på lördag kväll och söndag morgon och senare på söndagen skulle det bli bättre. Hemvärnet hjälpte till. Är det inte Husby-Ärlinghundra så är det Attunda som ställer upp. Gratis inträde, inte många bilar i den så småningom lätt geggiga parkeringsåkern. Inga bekanta. Det anlände några engelska plan när jag var där, bl a två trike. Tänk att flya i en trike hela vägen från England, i etapper förstås, men ändå! Jag tror de haft bättre väder än när de landade! Jag stod ett tag och tittade på flygapparaterna och undrade om man var två personer i varje. Knappast möjligt, men varför låg det då två hjälmar i "sittbaljan"? Det var mycket motorcykel över det hela! I och för sig är det trångt i flygplan. I andra plan med stora huvar såg man bagaget väldigt tydligt så att säga! Mjuka saker bör det vara! Här fanns en blank Seabee SE-AXY och lika blank Ercoupe SE-BFX. Det fanns en Seabee till, SE-IIO, i fint skick. Och en Mooney SE-LUA förstås. Den tjeckiska L-40 Meta Sokol SE-XIY är inte dum heller med sitt speciella landningsställ som jag tror Bo Lundberg var lockad av. Liksom andra. Bölkow 207 SE-XGX, f d D-EJFY, en utvecklad Klemm 107, får väl sägas vara lätt pampig. Jag såg inte den restaurerade Klemm 35 SE-BPU som fått pris. Träkärror tar man inte ut i regn om man slipper. Jag tog sjäv för fyra år sedan några bilder av delar till planet, se a och b. Notera hjulkåperna (som inte kommit till användning). Klemmen förekom ju även med enbenta landställben. Det var starkare engelskt inslag än tidigare. Av Europe fanns flera, med olika landningsställ. Vidare kom minst två plan från England av en typ jag inte känner till, häftiga fäger, på G-CCVR. "Plåtplanen" av för mig okänd typ såsom G-CDIY fanns det också flera av. Jag hörde speakern säga att i England hade man inte någon ultralätt-klass utan planen klassades som hembyggen. Trevlig tryckte jag ett litet gult plan var fast jag var inte riktigt säker på vad SE-BKB var. Men en koll hemma visade på en Aeronca 65-lB Chief, byggd 1941 men som trots registreringen kom till Sverige först kring 1990. Kul att studera skevrodergångjärnen på SE-BKB och hur man gör för att få dem att "bita" och för att minska skillnaden i motstånd mellan ett upp- och ett nedfällt roder (skevroderbromsen som dock sällan bits numera). Två vittberesta plan var SE-IKB, som jag i varje fall sett på Midlanda, samt en engelsk Europe G-PTAG, med tält, och med många märken både på vänster och höger sida. Tänk så fin fena lill-Cessnan (och andra Cessnor) hade en gång! Så skall ett flygplan se ut, inte något patetiskt Cadillac-stuk inte! Två vanliga plan med med litet extra i målningsväg är den röda Cherooken SE-EZO som väl brukar ingå i Skybirds, i varje fall piloten som fick hjälp av chevalereska hemvärnsmän, samt en annan Piper PA-28, SE-FHI. Lars Sundin 2005-06-06
Till sajtens startsida