Jag tog mig en förmiddagspromenad och passerade det försäljningskontor som HSB har satt upp för för de bostäder som skall byggas tvärs över vägen från mig, sydöst om Riksäpplet och öster om Lybska örn. Jag ser att det var rätt länge sedan man hade öppet.

Nu såg jag att man börjat förberedelser genom att frilägga berget. Jag tänkte på hur jord långsamt under årtusendenas lopp bildats ovanpå urberget. Nu hade den skrapats bort på några få dagar. En plastslang hade nu kommit i dagen och säkert var den från från vikingatiden eller var kanske äldre ändå.

Jag tänkte på den gamla lätt magiska kartteckenförklaringen "berg i dagen" när jag senare såg ett "rör i dagen" nere på skidstadion, ett rör i snökanonsystemet. Snart är det vinter igen!

Regnvatten hade samlats i bergsskrevorna och bildade ett vackert sjölandskap. Antagligen samlades vatten på ett liknande sätt när marken var jordtäckt. Fast jag hört någon säga att det absolut inte finns några vattenådror.

Jag gick vidare och såg vid sidan av vägen en liten grushög. Intill fanns en grop i vägbanan, och jag önskade mig en spade. Jag tänkte också på begreppet "komplementär" som är rätt knepigt. Det har ju ibland innebörden "motsatt", ibland "tillhörande" (eftersom det handlar om två saker som passar ihop på något sätt).

På vägen låg också små drivor av barr som bildats av strömmande regnvatten. Det är konstigt att de lägger sig i drivor. Eller är det kanske inte det?

I Haninge är det inte långt till kulturen. Bara tre kilometer att gå på en spciell och dessutom markerad stig! Fast teater finns det förstås närmare. Här är en närbild av affischen.

Förskolebarnen plockade blåbär i sina färgglada västar.

Jag såg också en förolyckad mördarbanan. Som alla vet hotar bananerna våra trädgårdar som hortonom Anna A Henriksson berättar om i en artikel med en vacker vinjettbild av Årsta slott och dess trädgård.

De massiva husfasaderna mot Rudan är ganska dominerande, speciellt när man ser dem från andra stranden. Från badet sett är de också dominerande.

Det är bärplockningstider, och jag såg några plockerskor på väg ut i skogen. Det är väl blåbär som gäller. I skogen finns icke bara bär utan även spår och stigar.

En basketbollplan finns det också nere vid Rudan, väl inhägnad. Det är väl för att folk inte i onödan skall slita på underlaget. Eller stjäla det, för det består av en sådan plastmatta som skulle passa precis på min balkongs betonggolv.

Den 30 juli var det fallskärmshoppning över Rudan men då var jag bortrest.

När jag kom hem såg jag ett fint exempel på konkurrens. Jag växlade några ord med Postens man som påpekade att Citymail-killarna dessutom var två. Det skrivs allt färre brev men det blir tydligen allt fler brevbärare! Nå, kanske man har en man som kan läsa och en som kan bära!

Tillbaka